Det kanske bara är en myt. Att New York är skönhetens huvudstad. Eller i varje fall en av huvudstäderna som finns (Paris, Rom, London). Det kanske inte alls är så att det händer mycket där.
Nej. New York är ingen mångkulturell huvudstad där människorna dansar i parkerna till latinska och afrikanska trummor, de dricker inte öl och går inte på vernissage på klubbar där Paul Simon och Art Garfunkel tidigare spelat. Nej inte alls.
Å andra sidan. New York är en av världens största skönhetshuvudstad. Överdrivna nageldekorationer och klor längre än afrikanska elefanters horn dyker upp i mitt huvud. Jag måste åka dit. Nu är min enda chans.
Nu har jag anledning att söka mig en praktikplats där. Eller vad tycker ni? Ska jag vara kvar i Sverige och arbeta hela min livstid ut efter jag gått färdigt min utbildning? Jag ska skaffa hund, villa, pojkvän och bil. Helst en Volvo. Och ungjävlar?
Men mamma vill inte. Hon vill jag ska vilja samma sak som henne. Jag orkar inte.
Jag orkar inte med henne. Hon målar upp den värsta scenarion hon kan tänka sig. Och om jag hamnar i knipa så kommer hon inte hjälpa mig därför att hon anser att hon aldrig skulle kunna sätta sin fot i det landet. Och det är tyvärr det det som inte är så konstigt.
För USA är ändå en av världens största terrorstater. Till och med fällda för "internationell terrorism" av Geneve som inget annat land tidigare blivit. Det blev så för kränkningarna av mänskliga rättigheter i Nicaragua på 80-talet. USA är ett vapenälskande land. Människor fängslas pga hudfärg och ekonomisk samhällsnivå. Svarta mister sina rättigheter mot vita förljugna vittnen i rättsalarna.
Fan. Om du inte fullföljer dina galenskaper kommer det att förfölja dig hela livet.
Nej. New York är ingen mångkulturell huvudstad där människorna dansar i parkerna till latinska och afrikanska trummor, de dricker inte öl och går inte på vernissage på klubbar där Paul Simon och Art Garfunkel tidigare spelat. Nej inte alls.
Å andra sidan. New York är en av världens största skönhetshuvudstad. Överdrivna nageldekorationer och klor längre än afrikanska elefanters horn dyker upp i mitt huvud. Jag måste åka dit. Nu är min enda chans.
Nu har jag anledning att söka mig en praktikplats där. Eller vad tycker ni? Ska jag vara kvar i Sverige och arbeta hela min livstid ut efter jag gått färdigt min utbildning? Jag ska skaffa hund, villa, pojkvän och bil. Helst en Volvo. Och ungjävlar?
Men mamma vill inte. Hon vill jag ska vilja samma sak som henne. Jag orkar inte.
Jag orkar inte med henne. Hon målar upp den värsta scenarion hon kan tänka sig. Och om jag hamnar i knipa så kommer hon inte hjälpa mig därför att hon anser att hon aldrig skulle kunna sätta sin fot i det landet. Och det är tyvärr det det som inte är så konstigt.
För USA är ändå en av världens största terrorstater. Till och med fällda för "internationell terrorism" av Geneve som inget annat land tidigare blivit. Det blev så för kränkningarna av mänskliga rättigheter i Nicaragua på 80-talet. USA är ett vapenälskande land. Människor fängslas pga hudfärg och ekonomisk samhällsnivå. Svarta mister sina rättigheter mot vita förljugna vittnen i rättsalarna.
Fan. Om du inte fullföljer dina galenskaper kommer det att förfölja dig hela livet.
Jag måste jobba ihop pengar. Fan vad jag ska jobba med Rosenserien nu. Jag känner att jag är bra på det nu. Jag säljer som bara den när jag väl säljer. Har aldrig upplevt att jag säljer bättre med något annat märke jag haft. Jag har aldrig trott så mycket på min egen produkt som jag gör nu och det är a och o för en som arbetar med försäljning.
Biokosmetika är den bästa kosmetikan och så är det bara!
Jag säljer och jag tror på mig själv. Jag är naiv och jag tror på människorna. Det måste finnas någon där som tycker som jag. Alla kan väl inte vara lågutbildade, ignoranta och fundamentalisitskt religiösa?
Väl där måste jag ju söka mig till de organistationer som jag tror på. Att söka mig till likasinnade till mig. Amnesty, Greenpeace och dylika. Jag tror att enda sättet för mig att bli vuxen är att åka dit och jag vill!
Jag måste få uppleva New York. Ta lunchpeelingar över en halvtimmes fikapauser. Gå till klubbarna som Gavin Degraw spelat i. Shoppa skor och vara lycklig i ett par timmar tills rusningen går över. Dansa till afrikanska bongotrummor på Central Park och lära känna nya människor. Knyta kontakter och få spelningar och skivkontrakt med mitt band. Vandra längst med avenyerna tills de tar slut och ta en gul taxi hem tillbaka.
Biokosmetika är den bästa kosmetikan och så är det bara!
Jag säljer och jag tror på mig själv. Jag är naiv och jag tror på människorna. Det måste finnas någon där som tycker som jag. Alla kan väl inte vara lågutbildade, ignoranta och fundamentalisitskt religiösa?
Väl där måste jag ju söka mig till de organistationer som jag tror på. Att söka mig till likasinnade till mig. Amnesty, Greenpeace och dylika. Jag tror att enda sättet för mig att bli vuxen är att åka dit och jag vill!
Jag måste få uppleva New York. Ta lunchpeelingar över en halvtimmes fikapauser. Gå till klubbarna som Gavin Degraw spelat i. Shoppa skor och vara lycklig i ett par timmar tills rusningen går över. Dansa till afrikanska bongotrummor på Central Park och lära känna nya människor. Knyta kontakter och få spelningar och skivkontrakt med mitt band. Vandra längst med avenyerna tills de tar slut och ta en gul taxi hem tillbaka.Jag måste jobba häcken av mig i höst.
Jag måste ta ett lån.
Jag måste söka bostadsbidrag.
Jag måste hyra ut min lägenhet.
Jag måste söka stipendier.
Jag måste studera. Klara mina studier.
Jag måste ta mig i kragen.
Jag måste ta ett lån.
Jag måste söka bostadsbidrag.
Jag måste hyra ut min lägenhet.
Jag måste söka stipendier.
Jag måste studera. Klara mina studier.
Jag måste ta mig i kragen.
För jag vill dit. Jag ska dit!

0 kommentarer:
Skicka en kommentar